Måååååål!

Sista uppdateringen i #blogg100 för i år. Jag måste säga att jag ändå klarat det rätt bra, med tanke på hur astronomiskt rörig min tillvaro varit de här månaderna.
Sjukdomar, evakuering, sjukhusvistelser och semester – inget har stoppat mig. Ett inägg per dygn har jag skrivit i 100 dagar (att jag skulle  behöva ”fuska” både genom tidsstyrda inlägg och att skriva efter midnatt vissa dagar visste jag redan från början, men jag såg kanske inte det där med att sitta på plats och trycka på ”publicera” live innan 23.59 som den verkliga utmaningen för mig).

Nu får jag lägga in en brasklapp om att det här kanske kapsejsat den senaste veckan då jag faktiskt just nu är på semester, och inte kan internätta fritt. Men om det här inte har blivit publicerat som det ska så läser ni ändå inte det nu. Så då är den här passagen helt meningslös. Men så länge det är nutid och jag inte vet hur status är på det här inlägget i framtiden så kan jag ju spekulera i dess varande eller icke-varande.
Åhhh, nu fick jag en sån här Schrödingers katt-känsla.
Mjauuu.

Vad är då utmaningen med blogg100 egentligen? Vilken klåpare som helst kan väl skriva nånting i hundra dagar utan att det är det minsta viktigt, bra eller intressant. Japp, men vem avgör det då? Om det blev så viktigt, bra eller intressant?
Det bloggade jag om redan förra omgången. Jag tycker inte att det behöver vara viktigt, bra eller intressant för nån annan än en själv egentligen. Sen kanske det blir lite, lite onödigt att skriva i en blogg om man inte själv är intresserad av att nån annan ska läsa det man skriver. Då kan man lika gärna ägna samma tid åt att skriva en roman (men då vill man förhoppningsvis att nån ska läsa den ändå – när den är klar). Varför inte? Det kanske är ett projekt för nästa år? #skrivabok100
Jag får sällan tummen ur om jag inte är piskad till det. Även om jag slår mig själv på ryggen med ett litet ris som en annan flaggelant och har valt mina egna måsten.
Generellt går saker mycket bättre för mig om jag lovar mig själv att jag får sluta precis när jag vill, om jag verkligen, verkligen tröttnat helt. Jag gillar att alltid veta att det finns en exit-skylt. Oavsett om det gäller bloggandet eller livet.
Generellt går saker även mycket bättre för mig om jag tycker att de är lite kul. Och att skriva tycker jag (nästan alltid) är kul.

Gick bloggandet som jag ville? Skrev jag inlägg jag är nöjd med och som höll hög kvalitet? Nej. Men det är kanske mer ärligt att ge en spegling av sitt riktiga liv (om man inte har ett uttalat annat syfte med sitt bloggande) än att avbryta så fort livet kommer i vägen? Jag har haft väldigt mycket skit att tampas med (smått och stort) och kanske har det färgat mina inlägg lite för mycket och gjort att jag återkommit till trista saker lite för många gånger. Men för mig är det svårt att skriva nåt glättigt om solnedgången och kaniner när jag bara har en enda sak som mal runt i huvudet det mesta av min vakna tid.  Jag har svårt att koppla bort det rör nåt som är väldigt viktigt för mig, påverkar mitt liv mycket eller upptar mina tankar på heltid just då. Ibland kan det vara distraherande att skriva om nåt helt annat, men oftast vill jag nog mer ”rensa” huvudet genom att skriva ned det jag tänker mest på.
Jag tänker genom att skriva. Jag vet vad jag tycker när jag ser vad jag skriver. Så enkelt är det.
Kanske är det en dagbok jag behöver, inte en blogg? #dagbok100?

En annan tanke är att skriva om ett enda specifikt ämne i 100 dagar. Men jag kan inte just nu se vad det skulle vara för ett ämne som höll uppe mitt intresse så pass länge. Möjligen att skriva om mig själv, men det är ju lite för uppenbart. Det gör faktiskt de flesta, utan att kalla det #ego100.

Man skulle också kunna ha hundra dagar när nån annan bestämmer/önskar vad man ska skriva om varje dag. Det bygger på en premiss som den här bloggen inte uppfyller – att ha så många läsare (som dessutom interagerar med en och har några bra idéer som de vill dela med sig av) att det skulle fungera. Annars tycker jag att #önska100 kanske skulle vara ett sätt att verkligen utmana sig själv. Tänk att tvingas skriva om ett ämne man inte bara kan slentriantycka nåt om, utan måste fundera igenom, läsa på om eller kanske hitta en ny och kreativ vinkel på. Spännande.

Ytterligare en grej skulle kunna vara att varje dag i hundra dagar göra nån typ av socialt experiment och dokumentera det. Köpa en kaffe till en okänd person? Inleda en konversation med nån man aldrig pratat med förut? Ge nån en komplimang (och att det måste vara nya människor varje dag)? Göra en god gärning? Ha ett visst ord man måste säga till nån (måste ju vara hyfsat utmanande för att generera nån typ av reaktion eller skapa kreativa konversationer)? Skriva ett tackmail/brev/sms till nån? Problemet är väl att det är nåt som ska funka att åstadkomma varje dag (kan ju hända att man ligger hemma nedbäddad i soffan en dag) och att det inte ska vara för krystat.
Kanske ska jag bara köpa en lott varje dag? #trisslott100?

Jag tror faktiskt jag ska göra nåt helt nytt nästa omgång. Ett eget #100-projekt. Men jag tror det krävs en kreativ kick off, konferensdag eller verksamhetsplaneringsdag. Hoppas min chef är förstående kring att jag måste vara borta en dag för att ha bloggkonferens med mig själv på nåt spa eller nån herrgård. (OBS! Glöm ej post it-lapparna!)

Kommer jag att fortsätta blogga varje dag framöver?
Nej.
Varannan dag?
Nja.
En gång i veckan kanske. Eller två.
Hundra gånger på utspritt över resten av året?
Kanske.

Vi får se.

 

#100

Advertisements

En reaktion på ”Måååååål!

  1. As if du skulle glömma postit-lappar, ever…! ;-)

    Hurra och grattis och GRYMT bra jobbat – du har ju som sagt haft en rätt rejäl dos av liv-som-kommer-emellan den här våren, men oförtrutet bloggat vidare. För egen del kan jag känna att det är lite kvitto ändå någonstans, på att man kan få ur sig – inte toppkvalitet, men good-enough – även när vinden vänder, göken gal och skiten brakar in i fläkten, som det heter.

    Ser redan fram emot ditt nästa #100-projekt, whatever that may be…! :-)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s