Från moll till dur

Jag måste än en gång säga att det är lätt (fast kanske väldigt pilligt ibland) att göra mig glad. Det här (se nedan) fick jag hem i ett paket idag. Bara för att jag lite indiskret ”åhhh”:ade över ett fint armband som Himmel&Ord pysslat ihop vid ett tidigare tillfälle. Utan pardon fiskade jag efter om hon möjligen skulle vilja pyssla ett till åt en väldigt opysslig person som älskar att ha hempysslade saker att smycka sig med. Så helt plötsligt en dag när man alldeles har glömt bort det där så får man ett paket, och i det finns just ett sånt där armband man trånat efter, samt bonusgåvor i form av ett pysslat kort och en egeninbunden anteckningsbok. Är jag imponerad över pillet, tålamodet, kreativiteten och omsorgen i detta? You bet!
Fint som snus (även om snus inte står så högt i kurs här dårå).
Jag hade en alldeles utomordentligt surmulen dag, och plötsligt blev det väldigt glada miner igen.
Nu sitter jag och provar mitt nya armband, kråmar mig och tänker att jag aldrig, aldrig kommer att våga skriva nåt i en så fin anteckningsbok. Det måste i så fall vara väldigt kloka och genomtänkta saker (jag gissar att den därför förblir blank).

Fint var det också att pysslerskan avböjde pröjs för kalaset och bad mig att i så fall skänka en slant till Stadsmissionen eller liknande om jag ville ”betala”. Så då gjorde jag det. Och då kändes det (om möjligt) ännu bättre. Jag fick fina, hemgjorda grejer och nån som inte har käk får en matkasse från Stadsmissionen. Win-win (förutom det tragiska i att nån i Sverige måste gå till en hjälporganisation för att få mat på bordet).

 

present

#94

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s