Prinsessan på ärten

Efter tre nätter i en säng som är lika hård som vår säng hemma är mjuk så lider jag av en mer besvärande trötthet än jag vanligen gör (jag sover ändå normalt både lite och kasst, så jag är liksom rätt van). Jag har de senaste dagarna haft svårt att sätta ihop betydelsebärande meningar, är så trött att jag vill skrika så fort nån tilltalar mig och har minimerat min aktivitetsnivå till att gå, andas och hålla mig vaken (ah well, jag har visst non stop-möten på jobbet hela dagarna också = alltså inte när man får moffa i sig en näve non stop, utan när man bär sin lilla dator från ett rum till ett annat hela dagarna och aldrig ser solen).

Bara för att alla ska förstå vilken skör liten blomma jag är så kan jag avslöja att sängen är så hård så att jag har blåmärken på båda höfterna (jag får extremt lätt blåmärken, men i alla fall). I kid you not. Jag sover alltid på sidan och jag misstänker att det är nån fjäder i sängen som sjunger på sista versen och råkar vara precis i höfthöjd. Ja, naturligtvis provlåg jag min mans sida av sängen för att se om det var läge för ett strategiskt byte av planhalva (normalt brukar väl det uttrycket betyda att man funderar på att sadla om när det gäller vem man ligger med, och här är alltså inte nåt sånt på tal – utan bara var jag ligger i förhållande till den jag ligger med). Men tyvärr verkade det vara lika illa på hans sida.
Vi funderade lakoniskt om vi skulle klaga och be att få byta rum, men tanken på att packa ner alla våra pinaler, flytta till ett nytt rum och börja om med alla bestyr känns mindre lockande. Dessutom misstänker vi att det inte är bättre sängar i nåt annat rum. Men ge mig ett par nätter till med noll eller minimalt med sömn så kanske jag ändrat mig.

Funderar på att skaffa en luftmadrass och sova på golvet istället.
Men som sagt, denna erfarenhet gör i alla fall att jag uppskattar mitt eget hem lite mer nu.
Vi var där och hämtade vår post igår och allt var inplastat och det var verktyg överallt. Det såg verkligen ut som om Dexter hade varit där och förberett sig för lite seriemördaraction.
Men det gladde mig att de redan kommit så långt. Hela köksgolvet var borttaget och även sanden under, så nu var det bara ren betong.
Förresten, vet ni hur era kylskåp ser ut på baksidan? Jag är faktiskt lite osäker på om vi nånsin dragit ut det och städat bakom, men när det nu stod i ensamt majestät utbaxat i ett annat rum funderade jag på varför det såg så grått och luddigt ut baktill. Det var inte bara dammråttor, det var en dammfleecepläd. Fräscht! När vi flyttar hem igen ska jag sprutlackera allt med klorin minst en gång i veckan. MINST.

Ja, så här skoj är mitt liv just nu.
Men snart är det helg. Då ska jag ta sovmorgon (nooot), men kanske finns det nån skön fåtölj på ett bibliotek eller på nåt fik där man kan ta sig en tupplur.

#76

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s