Kuken ska ha sitt

Ibland hittar jag dokument fullt med bara en massa länkar som jag sparat. Saker jag läst och tänkt att skriva nåt om, men när jag väl hittar dem igen kan det vara helt obegripligt att förstå vad jag tänkt.
I den lista jag kollade på idag fanns det en massa intressant läsning, men jag fastnade särskilt för en artikel specifikt. Jag både förstår och inte förstår varför jag fann mig nödgad att spara just den länken för framtida bruk. Jag tror jag helt enkelt bara tyckte att rubriken var fantasieggande, även om jag tror att den faktiskt ändrats sen första gången jag såg den. Det saknades nog ett ord i den då som gjorde att kontexten inte riktigt framgick till fullo. Eller så är det bara så jag minns det för att storyn blir bättre då.

Det finns olika typer av rubriker som liksom etsar sig fast i mitt minne. Jag menar inte främst på grund av att nyheten bakom alltid är en händelse som satt djupa spår hos mig personligen (men förstås ibland är det på grund av att det handlar om nåt som är ett stort trauma för många personer och därför berört en) utan för att rubrikens formulering ofta målar upp en helt osannolik bild i ens huvud. En mix av oförenliga ting och allmän absurditet. Som om det inte räckte med dramatiken i själva händelsen, utan den måste ha en extra twist. Lite vrickad och skruvad. Så att man hajar till och bara ”WTF?”. Det är därför jag alltid återkommer till de här:

Bamseklubben spolades bort av tsunamin
Mumindräkten blev en dödsfälla
Barnen trodde att mördaren var en clown
Svensk varulv bet och rev småflickor

Och en ökänd Aftonbladet-klassiker från 1970 som finns med i alla journalistutbildningars hall of fame över de värsta rubrikerna, ever:
Mord i dag på Östermalm: Greve sköt neger med jaktgevär

Det är våldsamma och tragiska händelser, så min poäng är inte att förlöjliga nyheten i sig, eller de drabbade. Bara att visa på att vissa typer av formuleringar alltid får en (oavsiktlig) komisk klang och att det på nåt sätt är opassande att använda ordlekar som ger helt andra associationer än de kanske borde.

Den artikel jag sparat länken till hade (som jag minns det) denna ursprungsrubrik – ”Barnen varnas för Kuken”
Så nu införlivar jag även den i mitt menageri av vagt opassande rubriker. Kanske för att den ger mer pedofilvibbar än föraningar om kulturuppror.
Jag antar att syftet med en sån rubrik egentligen bara är ett – att skapa nåt slags sug efter att få veta vad för story som döljer sig bakom. Eller så är det bara sensationslystnad.
Lite som rubriken på det här inlägget alltså.

”Kuken ska ha sitt” är dels ett citat av brottaren Frank Andersson (när han tog sig en liten avstickare från OS i Los Angeles 1984 för att partaja i Las Vegas lär han ha sagt just så för att förklara sin bortavaro när han kom tillbaka) och dels vad skulpturen som nämns i ovan länkade artikel egentligen heter. Den är inspirerad av Frank Anderssons uttalande och därför känner jag att artikeln dessutom är ganska dåligt utförd, då den självklara kvällstidningsvinkeln förstås borde ha varit att intervjua Frank Andersson om hur han uppfattade skulpturen. Jag ser rubriken ”Frank Andersson kränkt av kuken” framför mig.

#19

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s