Saker som får mig att vilja gråta

1. Att nån behöver skriva en blogg som I kroppen min.
Kristian Gidlund bloggar om sin obotliga cancer, och andra saker. När han pratade om döden tillsammans med KG Hammar & Nahid Persson i SVT-programmet ”Annas eviga” kan det ha varit en av de mest trösterika saker jag nånsin sett på TV. Tyvärr finns inte programmet kvar på SVT Play, vilket är väldigt synd då det borde vara obligatorisk att ta del av för alla som nån gång tänker dö eller känner nån som gjort det. Det finns bara ett litet klipp kvar. Men jag tycker inte att man ska läsa hans blogg för att tycka synd om honom (även om det är så enormt orättvist att drabbas av en sån sjukdom), utan för att han skriver otroligt bra och får en att tänka så många saker man behöver tänka på ibland. Som vad som betyder nåt.
Ta dig tiden att läsa, det kanske ger dig mer än allt det där du hela tiden hastar vidare för att hinna.

2. När Kraftwerk framförde ”Radioactivity” på No Nukes i Tokyo 2012.
Låten från 1975 har under årens lopp förändrats och mixats om för att framföra ett tydligt antikärnkrafts-budskap.  Den inleds med ”R-A-D-I-O-A-C-T-V-I-T-Y” i morsekod och sedan räknar man vanligen upp:
Tschernobyl – Harrisburgh – Sellafield – Hiroshima. Under den konserten, ett drygt år efter kärnkraftsolyckan i Fukushima, byter man i andra uppräkningen ut den sista orten. Tschernobyl – Harrisburgh – Sellafield – Fukushima. Det är svårt att förklara vad det är som är så speciellt med det, men varje gång jag ser videon blir jag djupt berörd. Och det tror jag att den japanska publiken blev också.

 

3. Att demokrati och yttrandefrihet betyder att även de som är emot demokrati och yttrandefrihet måste ha rätt att hävda den åsikten, och många andra jävligt ledsamma och destruktiva saker, i rättvisans namn. Ibland vill man bara säga: ”Jag delar inte dina åsikter och jag är beredd att kasta böcker av Voltaire på dig tills du håller käften” (citat @OrdforandeJohan)

4. Saker som att det ändå ordnade sig för hunden Morris. Tänk att det finns människor som är snälla, bara för att de kan. Ungefär lika svindlande som att det finns människor som är elaka, bara för att de kan. Det är mycket märkligt att nu för tiden blir man djupt imponerad av människor som gör det som är rätt, rimligt och mänskligt. För det är inte längre självklart. Hur sicko är inte det? Det känns som om man skulle kunna bli nominerad till ”Årets hjälte” om man är en sån som tar bort brickan själv när man käkar på McDonalds.

5. Nästan allting. Men bara ibland. Såna där dagar när huden är tunn.

#21

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s