Utomjordisk letargi

Människor är lustiga. Eller olustiga.
Jag inser mer och mer att jag verkligen saknar medel att förstå vad andra pysslar med och vad de har för motiv bakom sina slumpmässiga utspel. Det tröttar ut mig så pass att ens försöka att jag funderar på att bara lämna walk over. Jag väljer att se mig själv som en slags felteleporterad utomgalaktisk besökare som nu har samlat tillräckligt med information om den här platsen och de här varelserna för att rapportera hem att platsen är ” i stort sett menlös” och att det vore en välgärning att riva skiten och dra den intergalaktiska motorvägen precis här.

Plötsligt känner jag en våg av ömhet och sympati inför de människor som bara plötsligt en dag går in i sin egen slutna värld och slutar att ta emot intryck från andra. Skapar en parallell verklighet där ingen utanför har någon relevans. Vi brukar kalla såna människor galna. Jag funderar på om de kanske inte egentligen är de sanna överlevarna.

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s