Min första hatkommentar

Idag har jag fått min första anonyma hatkommentar (otrevliga, dryga och småsura kommentarer har jag fått förr, både anonyma och icke-anonyma) till ett blogginlägg. Dock inte i denna blogg, utan i en annan blogg där jag skriver om min kroniska sjukdom. Jag måste säga att jag blev lite tagen på sängen av den. Jag har alltid förväntat mig att eventuella elaka, småsinta och psykiskt störda kommentarer skulle dyka upp i anslutning till nån kontroversiell åsikt jag uttrycker. Här till exempel. Jag kunde faktiskt inte ana att det var provocerande att skriva om att man tycker att det är tråkigt att ha en allvarlig sjukdom och ibland önskar att det mirakulöst skulle ordna sig. Till ett inlägg på detta tema fick jag alltså följande kommentar:

”Det ordnar sig säkert när du blir mindra yttlig och självgod din svenska själlösa hora”.

Det är så många frågor som väcks. Till exempel varför man stavar ”ytlig” med två t, och hur horeriet kommer in i bilden. För att inte tala om svenskheten. Bara för att jag kan hantera det svenska språket lite bättre än kommentarskrivaren behöver det ju faktiskt inte betyda att jag är etniskt svensk. Sen det här med att en mer altruistisk eller religiös livshållning skulle ha nån gynnsam effekt på min sjukdom, varför har inte min neurolog tipsat om det? Det vore ju awesome om det var så enkelt att bli frisk. Jag ska genast googla fram nån lämplig religion att ansluta mig till. Kanske zoroastrianska jihad. När det gäller horeriet och svenskheten får jag fundera lite mer på saken. Vissa saker kan man ju inte sluta med så där hux flux bara.

Sen kan man också lite filosofiskt fundera på vad som är värst, att ha en sjuk kropp eller att vara sjuk på helt andra sätt? I fall nummer två kan man ju kanske dessutom vara helt utan sjukdomsinsikt, vilket låter befriande. Då kanske man inte heller känner sig bunden av världsliga ting som att ens IP-nummer registreras i samband med att man skriver en kommentar i nåns blogg.

***

Jag kan nu outa att min oförmåga att stava rätt trots att jag är lite av en ordfascist kan bero på ärr i min lilla hjärna.  Jag ser helt enkelt inte att det saknas bokstäver i ord, eller när det blir för många (både bokstäver och ord). Jag brukar hänvisa till att det beror på det i alla fall. Skitbra ursäkt. Nästan i klass med dyslexi. För det kan faktiskt vara så att jag bara blivit lite mer slarvig, eller bara är ointelligent. Eller är en själlös svensk hora. Jag önskar att jag till exempel var en själlös tysk hora istället, för då hade folk tyckt att jag stavade skitbra på svenska. Men man kan inte få allt…

Annonser

4 reaktioner på ”Min första hatkommentar

  1. Jag tycker också du har en fantastisk blogg som jag har läst dagligen sedan länge. MS är en tung sjukdom. Har en nära släkting som fått kämpa med sjukdomen, MEN något dummare än den som skrivit din hat kommentar är svårt att finna. Den personen har verkligen mycket att kämpa mot. Först blev jag arg, sen tycker jag faktiskt mest synd om personen i fråga. Jag undrar vad som rör sig mellan hjärnbalkarna där eller man får väl snarare fråga sig vad är det som inte rör sig? Din blogg är bra. Du har all ”rätt” i världen att känna dig ledsen över den sjukdom du har. Konstigt nog är de oftast dem som drabbas av något riktigt smärtsamt som ser livet från den soliga sidan. Det är starkt, men det är också bra att ge ord för sin sorg. Ditt svar på kommentaren var bra.

    • evilbunny skriver:

      Tack för snälla och uppmuntrande ord! Kul att andra vill läsa det man skriver! :-)

      Ärligt talat blev jag nog mer förbryllad än arg över den där kommentaren. Särskilt i ett sånt sammanhang. Känns ju som att det är nån som inte riktigt har alla fåren i hagen som skrivit den om man säger så. Jag tycker kanske också att den nivån av koko-kommentarer är lite över gränsen så jag anmälde det hela till h*ns internetleverantör. Får se vad som händer. Har normalt ganska hög toleransnivå, men i det sammanhanget tycker jag att det var lite omotiverat och sicko.

  2. Catherine skriver:

    Hej,
    Nu tycker jag att det är dags att kommentera, om inte annat som motvikt till hatkommentaren. Jag har följt din blogg i princip varje dag, sen dec.
    Jag hittade din underbara, läsvärda och tänkvärda blogg. När jag letade Dr martens, till min systers man i julklapp:)

    Tack för alla underhållande minuter, jag ser framemot att fortsätta läsa.
    Bästa hälsn
    Cattis

    • evilbunny skriver:

      Tack Cattis! Din kommentar gör mig verkligen glad! Kul att du gillar min blogg! (Din systers man har verkligen tur som får så fina julklappar av dig!)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s