Måndagsångest


Jag har aldrig gillat måndagar, men den som är på ingående känner jag större aversion till än vanligt. Vill inte!  Stop it. Freeze. Men alternativet, att jag hamnar i limbo på tredje drömnivån (ja, nu har jag också sett ”Inception”) verkar ju inte heller så trevligt. Orsaken till att jag inte vill att det ska bli måndag är att den här lilla bubblan av kravlöst hemmaliv tillsammans med den enda person jag står ut med just nu (nej, jag talar inte om mig själv) oundvikligen kommer att spricka.

Jag måste börja anstränga mig igen, både fysiskt och mentalt. Bita ihop. En normal person hade säkert känt sig extremt utvilad och fylld av energiska tankar efter dryga två veckors ”lov” från verkligheten, men så funkar nu inte jag. Längre. Jag känner mig lite som en överkokt makaron, mest hela tiden. Före, efter och under tiden. Jag vet att det inte har nåt att göra med hur mycket jag sover, vilar eller tar det lugnt, så det är bara att inse att makaroner också måste jobba, oavsett hur kokta de är. Jag försöker att inte på nåt sätt vidröra tanken att den här makaronen även måste orka jobba lite mer framöver, annars kommer nog den statliga överkokthetsmyndigheten att säga att de tar sin pastaslev ifrån mig och så vips så ligger man där i vasken tillsammans med andra useless makaroner.

Men nu är det 2011, ett helt nytt år. Och vem vet, kanske är det året då jag blir lite mer al dente igen.

Om inte, make mental note: Köp trisslotter.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s