Två nyanser av brunt

Med all tänkbar logik måste de två senaste inläggen brytas av med ett som handlar om mat. Eller mat och mat, det kanske var en starkt värdeladdad benämning på nåt som förstås skulle beskattas med skyhög fettmoms och astronomisk sockerskatt – och dessutom varken innehåller kött, potatis eller sås.

I alla fall finns det så mycket med den här produkten som fascinerar mig. Redan första gången jag såg den i frysdisken stannade jag liksom till och begapade den.
Det är svårt att veta var man ska börja. För det första, namnet – kalastårta. Känn på den liksom. K-A-L-A-S-T-Å-R-T-A. Dessutom, det är inte vilken kalastårta som helst, det är  ”vår alldeles egna svenska kalastårta”. Det är inget utländskt tjafs, utan en helt igenom blågul produkt, ett fikatillbehör som självaste Jimme Åkesson skulle kunna bjuda på när det är KALAS! Som om det vore ett gammalt traditionellt kalasrecept som bondmoror med kurbitsförkläden stått i sekel och ystat på fäbon.

Dessutom den där etiketten där ”100 % kalas” utlovas. Den är ju fantastisk. Det blir inte 99 procents kalas. Inte 55 procents kalas. Nej 100 (hundra!) procents kalas!
Jag ser framför mig hur en grå och lite ensam medelålders man kommer gående i snabbköpet håglöst svängande med sin kundkorg, där kanske en liter mjölk och en limpa ligger i botten och skramlar ensligt, och så faller hans blick plötsligt på KALASTÅRTAN. Han skiner upp när han inser att allt han behöver göra är att köpa en fryst mandeltårta med strössel, chokladlinser och små marshmallows på så kommer det att bli 100 % kalas. Hemma hos honom. I hans enkla boning. Plötsligt kommer ballonger, serpentiner, stojande barn och tanter i finklänningar och klackskor att dyka upp. Det kommer att bli läskeblask med sugrör, maskerad och kanske fiskdamm…Lyckan i den mannens ögon. Det hopp han omfamnar denna produkt med när han trycker den mot bröstet och hastar mot kassan med små glädjeskutt.

Jag undrar om det finns nåt slags reklamationsfunktion om man upplevde att det utlovade kalaset liksom uteblev? ”Jag köpte kalastårtan, men absolut inget hände. INGENTING. Helt kalaslöst. Jag vill ha pengarna tillbaka!”.

Sist men inte minst är det själva utseendet som fascinerar mig. Brunheten. De slumpmässigt uthällda godisbitarna på toppen, den liksom ledsna 70-talsaktiga brunsås-looken. Ytan som påminner om en mumsmums som ingen klåfingrig ännu hunnit trycka pekfingret i.

Men allt detta till trots så måste man erkänna att Almondy’s pursvenska frystårtor, made in Göteborg, slinker ned utan problem. Det kanske till och med kan sägas uppstå nåt slags uppsluppen stämning i rummet när man tar sig en bit.
”Det är fest i min mun, och alla är bjudna”, som en mig närstående gourmand uttryckte det vid provsmakning.

***


På tal om brunt och mat så återupptäckte jag idag den fantastiska bloggen Den bruna maten. Familjen Bruun (ja, det är ett ”artistnamn”) lagar skumma maträtter utifrån receptkort från 1970-talet. Det är på samma gång otäckt och beundransvärt med vilken hängivenhet denna grupp människor testar sig igenom den ena horribelt komponerade maträtten efter den andra. ”Bananer i skinkrock”, ”kaffefläsk”, ”paprikagratinerat böcklingbröd” och ”pannkakstårta med fiskfyllning” hör till de fantasieggande anrättningar som de provlagat.
En stunds läsning av denna blogga rekommenderas om man vill inleda nån typ av diet och/eller uppbåda ett allmänt äckel för allt ätbart. Men det är helt klart en av de roligaste bloggar jag nånsin läst!

Advertisements

2 reaktioner på ”Två nyanser av brunt

  1. Lotta skriver:

    Men har maträtterna förändrats så mycket sen sjuttiotalet eller är det främst kokboks-fotograferingen som gammalt upp sig? Förr i tiden var det fokus på maträtten i kokböckerna, rätt och slätt – ungefär så här ser det ut när du är klar. Nu för tiden står Leila där på ena sidan och myser bakom kaveln, på andra sidan är den färdiga maträtten, alltid med kort, kort skärpedjup. Nog för att vi nu för tiden siktar lite högre, det är sällan konserver får plats i receptlistorna längre. Men jag tror kokböckerna också vill förmedla en livsstil eller situation, precis som matlagningsprogrammen. Precis som kalastårtan. Efter jag har gjort den här woken med musslor och konstig kål kommer Jamie Olivers kompisar hem till mig och vi äter och skrattar och sen grillar vi frukt över en öppen eld på stranden. Kanske bränner vi upp disken också så vi slipper den… Nja, lite tankar i alla fall.

    • evilbunny skriver:

      Intressant kommentar! Helt klart ligger det nåt i det. Att det i grunden handlar om en livsstil man vill förmedla. Både Leila och Jamie Oliver är typexempel. Allt blir så härligt i deras matvärld. Det är inte maten i sig, utan vad maten förmedlar, som attraherar.

      Och precis som man upplever det mesta annat från en förfluten tid som lite taffligt, omodernt och passé på grund av bildspråk, tekniska förutsättningar och tilltal så blir även 70-talsmaten nåt att roas av. Just mina tankar om ”den bruna maten” handlar kanske inte om att dissa all mat man åt under min uppväxt utan mer om att uppmärksamma 70-talsfascinationen för vissa kombinationer av ingredienser som idag anses knepiga tillsammans. Det är husmanskosten som möter ”den nya tiden” med exotisk frukt, ketchup, majonnäs och konserver. Jag är säker på att det också var en livsstil som såldes in då, men kanske inte på samma sätt som idag. Det finns ju nåt slags air av tro på ”en ny tid” och ”modernitet” även i de där typiska corny 70-talskombinationerna. Ut med söndagssteken och in med ”strömming med ananasringar” och ”maränger med rotmos” liksom…

      Om tjugo år (eller tidigare) så kommer dagens mode-mat garanterat att anses daterad. Vi kommer att skratta åt Leila, Jamie och alla de andra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s