L’Etat c’est moi?

Jag har ju börjat jobba igen. Förut bloggade jag väldigt mycket om mitt jobb. Det kommer jag inte att göra här. Eller kanske lite. Just nu är min prio nummer ett att gå dit. Liksom visa mitt intresse. För att inte tala om att få kollegorna att vänja sig lite igen. De har helt uppenbart lagt av sig lite när det gäller både att ge och ta emot kärleksfulla förolämpningar. Herre Gud, vad har de gjort under hela den här tiden jag varit borta? Kramats? Arbetat? Man undrar ju…

Men förutom dessa saker har jag även andra ambitioner.
Jag tänkte lite på dem i söndags när jag läste sexiga power point-dokument till ett möte igår. Medan jag studerade fyrfältsdiagram med hypoteser kring ”medborgarnas behov” rullade en dokumentär om Nordkorea på TV:n i bakgrunden. Plötsligt såg jag mig själv som en 20 meter hög bronsstaty på ett torg. Kanske Gustav Adolfs torg i Göteborg. Det enda tråkiga är ju att Gustav Adolf redan står staty där. Han pekar framför sina fötter: ”här ska staden ligga”. Jag tänker att jag står bredvid och pekar lite mer rakt fram, in i framtiden, i en Kim Il Sung-pose och liksom säger ”och där borta finns en papperskorg där ni kastar skräpet”. Det är för medborgarnas bästa.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s