Bridezilla report 27

Jag är inte särskilt stressad ännu, det borde jag vara va?” frågade jag sambon igår. Hans ”Nej,nej!” kom lite för snabbt till svar. Jag tror att han väntar på att jag i vanlig ordning ska bli helt überstressad och börja noja över allt möjligt. Men jag vet inte, det har varit så mycket annat den senaste tiden och jag är nog inte en tvättäkta bridezilla ändå. Jag är visserligen ett kontrollfreak när det gäller massor av saker, men eftersom jag egentligen aldrig haft några storslagna idéer om mitt drömbröllop så tänker jag mest ”jaja, det blir som det blir” och ”det ordnar sig”.
Mycket konstigt. So not me. Jag inser också att de jag varit i kontakt med kring bröllopsgrejer är vana vid ganska krävande kunder som verkligen tycker att varje liten grej är asviktig för att bröllopsdagen, som är höjdpunkten i deras liv, ska bli perfekt. Jag verkar med andra ord riktigt avspänd, cool och normal. Nån gång ska ju var den första gången för allt.

Min bröllopsdag kommer inte att bli ”perfekt” eftersom jag inte är det och omständigheterna inte är det heller. Men det i sig gör också att jag kommer att vara väldigt glad bara över att den här dagen blir av och att jag orkar genomföra det hela. Vilket jag verkligen, verkligen hoppas. Det är väl min största noja kring detta och den överskuggar allt annat, samtidigt som jag vet att det är helt utanför min makt att påverka det. Jag får bara hålla tummarna och bita ihop så gott det går om nu kroppen skulle få för sig att jävlas den dagen. Varför den nu inte skulle göra det när den pysslar med det mest hela tiden till vardags? Men det finns ju olika nivåer även av detta.

I vanliga fall brukar jag noja helt kopiöst över hur saker ska gå, vad som kan gå fel och om jag verkligen kommit ihåg allt. Men i det här är ju egentligen allt bara roligt. Det är roligt att få ha en fin klänning som är uppsydd direkt för mig. Det är finfint med en dyr bukett med vackra blommor som jag har valt. Det är toppen att bli sminkad av ett proffs och att en ”top stylist” har engagerat sig i mitt hår. Det är kul att få äta god mat med släkten på en fin restaurang. Det är finemang att få ha de snygga ringarna på sig snart. Det är kul att få ett nytt efternamn. Och framför allt, jag ser fram emot att vara hans fru, och att han är min man. Jag tycker att det känns fantastiskt fint alltihop.

Det är möjligt att jag kommer att få nåt slags spel om andra inte levererar det de har lovat. Det har ju hänt att jag blivit väldigt irriterad (understatement) när jag tycker att folk inte riktigt utför det uppdrag de åtagit sig. Men jag har varit på ett bröllop där prästen hade glömt att han hade en vigsel och en helt annan präst fick hoppa in istället för honom. Vigseln blev lite försenad, men de flesta gästerna fattade inte ens vad som hänt (utom kanske att några verkade förvånade över att nästa bröllopspar och deras gäster stod och stampade otåligt utanför kyrkan). Så det mesta ordnar sig ju på nåt sätt, och såna saker kan man ju aldrig planera för.
Så bara brudgummen inte rymmer, vigselförrättaren inte får minnesförlust och jag är på benen så tycker jag att det mesta annat faktiskt är av lite mindre vikt. Vore lite dumt att glömma ringarna också förstås…

Jag tror inte jag riktigt fattar att det bara är några dagar kvar nu. Roar mig med att kolla på corny bröllopsfoton.
Funnyweddingpohotos.net
Divinecaroline.com

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s