Dagens tomte: Pär Ström

Grattis Pär Ström! Du är dagens tomte.

Pär Ström är en lustig herre vars åsikter både får mig att vilja skratta åt dumheten i dem och får mig att rysa av obehag. Han är, för att uttrycka det milt, antifeminist. Hans åsikt är att männen i Sverige är förtryckta, inte kvinnorna. Och manliga feminister är PK-fjollor som sviker sitt eget kön.  En stor del av hans argumentation går ut på att påvisa att kvinnor är minst lika onda som män, eller oftast ondare. Särskilt eftersom de skuldbelägger och förtrycker män genom att hävda att män förtrycker kvinnor…typ.

Jag har inga som helst tvivel kring att det finns kvinnor som är dumma, elaka, våldsamma, gör fel, beter sig illa mot män osv.  Men jag har en liten undran där. Blir två fel ett rätt? Att försöka dissa kvinnor som grupp är väl ingen särskilt spännande strategi om man vill fokusera på problematiken kring mansrollen, mansfrågor och mäns förutsättningar i samhället (som jag personligen anser är ett viktigt och eftersatt område både i debatt och på andra ställen). Särskilt inte om man menar att gruppen kvinnor/feminister är mest onda för att de dissar män.

För min del kan jag inte se att feminism handlar ett dugg om att dissa män, och jag ser ingen konflikt mellan att jobba för mäns rättigheter och för kvinnors. Och att vara så naiv att man kommer och påpekar att det är ”för mycket fokus på kvinnofrågor” (i förhållande till vad kan man ju undra…) utan att samtidigt ta in att det kanske, kanske, eventuellt beror på att större delen av historisk och modern tid har männen varit norm för all forskning, all debatt, alla samhällsfrågor och att det därför finns ett uppdämt behov av att lyfta ”kvinnoperspektivet”. Att uppmärksamhet riktas mot ”kvinnofrågor” och ”kvinnoproblem” (vad det nu är egentligen…) beror förmodligen på att detta område ansetts som ointressant så länge att det fortfarande finns ett behov av att särskilja och lyfta fram dessa frågor. Målet med feminism är att den ska avskaffa sig själv. När jämlikhet mellan könen uppnåtts är syftet uppnått.  Jag undrar liksom vilken värld Per Ström lever i där han anser att kvinnor (=feminister) är maktfaktorn som sätter den politiska agendan och  infiltrerar allt från nyhetsbevakning till enskilda vårdnadstvister och rättsfall och konspirerar med enda mål att svartmåla och sänka männen. Låter väldigt mycket som när foliehattade nazis börjar dilla om ZOG.

Jag är alltid förundrad över den här militanta manshatar-feminismen som alla kvinnor som påpekar att det finns jämställdhetsproblem i samhället anses tillhöra, enligt Per Ström och andra likasinnade.
Jag förstår inte vad den åsikten om feminism kommer ifrån. Jag känner inte igen den. Jag har inget emot män som grupp, eller individer. Jag tycker män ska ha det tipptopp. Men jag personligen vill att kvinnor ska ha det lika bra som män. Inte bättre. LIKA BRA. Jag vill att alla, män och kvinnor, ska ha samma rättigheter och skyldigheter i samhället, samma möjligheter och samma värde. Könet ska i så få sammanhang som möjligt vara avgörande för hur man behandlas. I vissa fall kan det av rent biologiska skäl vara påkallat, men annars inte. Det betyder att jag tycker att man i de fall där kvinnor särbehandlas på ett positivt sätt gentemot män också bör ta sig en funderare.  Det rör i många fall föräldrarollen där pappors rätt inte alltid tas tillvara på samma sätt som mammans eller när det gäller bedömning av kvinnors brottslighet.

Men jag tycker också att man särskilt ska vara uppmärksam på att stärka och tillvarata kvinnors rätt generellt eftersom de av historia, tradition och samhällsnorm haft sämre villkor. Tyvärr lever detta inom många områden omodernt nog fortfarande kvar.
Det betyder INTE att män ska förtryckas, anklagas eller lida i 2000 år för att sona ditt eller datt. Däremot kan det förstås i vissa fall betyda att makt, pengar och ansvar i vissa fall kommer att omfördelas i samhället, mellan grupper och individer. Att säga att saker behöver bli mer jämställda betyder INTE att man säger att alla kvinnor är goda och alla män är onda. Det är alltid den enskilda individen som ansvarar för sina egna handlingar, men samtidigt måste varje tänkande människa kunna se att vissa saker är inbyggda strukturer i samhället och därmed angår oss alla, oavsett hur jämställda och goda och snälla vi är som enskilda personer.

Pär Ström går hårt in med det som jag brukar kalla ”men JAG har aldrig slagit ner nån blatte”-argumentet. Det betyder att bara för att du aldrig slår ner nån person av utländsk härkomst och inte går omkring och ”förtrycker” kvinnor på daglig basis så betyder det inte att rasism eller ojämlikhet mellan könen inte existerar eller är ett problem i samhället. Det är lika mycket eller lika lite ditt ansvar som nån annans. Pär Ström anser att han som man har lika lite ansvar för om män slår eller våldtar kvinnor som alla göteborgare har för att en göteborgare rånar en bank. Det kan ju tyckas vara ett superslugt argument. Eller fånigt. Handlingen i sig är den enskildes ansvar. Men så länge en typ av medel systematiskt används av en grupp för att förtrycka en annan, så börjar det ju angå även de delar av gruppen som aldrig skulle få för sig att göra det, lika mycket som det faktiskt påverkar den andra gruppen, även om de inte själva blivit utsatta.

Ett exempel:

De flesta tjejer har strategier för hur de ska göra i situationen när de går ensamma ute sent på kvällen och de upptäcker en kille/man som går bakom dem  (hålla nycklar eller nåt annat vasst i handen, alltid byta om från högklackat till andra skor som går att springa i, prata i mobilen hela tiden, försöka gå i närheten av hus eller andra människor). Men flera killar som jag känner har berättat att de förstår och vet om detta och har strategier för att visa för tjejen som går framför att han är snäll och ofarlig och ingen våldtäktsman (gå långsamt så hon hinner långt i förväg, gå över till andra sidan gatan, vika av och ta en annan väg eller passera så fort som möjligt så att hon får honom i sitt synfält istället för bakom sig).  Och på vilket sätt är det då så att ”snälla män” står fria från det förtryck och hot om våld som finns hela tiden i kvinnors medvetande. För visst är det förtryck att inte kunna röra sig fritt i samhället eftersom man är rädd? Mäns våld mot kvinnor (lika väl som mäns våld mot män) är en realitet, oavsett om vilka av oss som är förövare, offer eller aldrig blivit drabbade. Så länge vi andra påverkas så är det ett problem. För alla.

Jag kan väl säga att genom att se Pär Ström in action eller kolla på hans blogg (särskilt intressant är det att se att på hans länklista finns en av de värsta snedseglarna i debatten kring Bjästa-fallet, en blogg som heter Falska våldtäkter och härliga sidor som Antifeministiska samfundet) så kan man snabbt bilda sig en egen uppfattning. Min är att Pär Ström är en tomte. Tyvärr gör det att det han har att säga i andra ämnen, där han också är aktiv som debattör och tyckare (som  i frågor om säkerhet på Internet, sociala medier osv) färgas av detta. En person som kan ha en så totalt onyanserad och rabiat syn på halva mänskligheten har jag svårt att ta på allvar även inom andra områden. Tyvärr.

Jag hoppas att det finns många, många som kan ta debatten med Pär Ström och påvisa det dumma i hans argument. Jag tror förvisso inte att han kommer att omvändas. Men kanske nån annan som får se hans argument bemötas.

För den som vill se en sån debatt föreslår jag TV-programmet ”Annas eviga”, avsnittet  ”Varför förtrycker män kvinnor?” (Verkar tyvärr som det inte finns kvar på SVT Play) där Pär Ström debatterar frågan med en mansforskaren Niclas Järvklo och f.d Jämo – Claes Borgström. Tyvärr får Per Ström lite för lite utrymme att utveckla sina teorier (vilket krävs för att bemöta dem), men man får ju ändå en uppfattning…

Annonser

9 reaktioner på ”Dagens tomte: Pär Ström

  1. morrhugg skriver:

    Nejdå, är bara så trött på denna missvisande bild av våld i relationer som pågår i just Sverige. Debatten om våld i relationer visar på en man som slår sin kvinna, sen är det några enstaka fall med kvinnor som slår sina män. Det är lite så det målas ut, och för detta står ROKS till stor del. De har vinklat och mörkat och vägrat att ens tala om att det är ett verkligt problem med kvinnor som slår män. Det finns undersökningar i Sverige, Norge och Storbrittanien som visar att våld i relationer är ungefär jämt fördelat mellan könen, men att kvinnor oftare skadas pga männens fysiska överläge. Du frågade om siffran 70%, den finns i en av länkarna jag angav, där man har gått igenom massor med studier och undersökningar med nästan en kvarts miljon människor som bas.

    I Sverige öser staten in pengar till kvinnojourerna för att de ska hjälpa kvinnorna, men männen är det ingen som hjälper. Man hjälper inte de män som blir slagna, man hjälper inte de män som slår, man hjälper inte de kvinnor som slår. I Norge har man sen 1987 haft organisationer som har hjälpt män som slår, och de hjälper 60-80% av männen att aldrig slå igen. Ganska nyligen lagstiftade de till och med om att man ska stödja och behandla alla parter när det gäller partnervåld. Dvs, man ska dels hjälpa offret, och gärningsmannen. Tänk om vi kunde göra så vi med, att sluta se bara ena sidan av saken, sluta behandla enbart offren – att faktiskt ta itu med problemet.

    Om min förra text föreföll misogyn, lessen. Jag har en tendens att bli lite upprörd när detta kommer på tal.

    • Jag har inget att invända mot de saker du tar upp i detta inlägg (jag har förstås inte hunnit läsa undersökningen du hänvisar till så det uttalar jag mig inte om). Men helt klart förekommer det att kvinnor utövar våld mot män och att förneka det missgynnar alla. De som psykiskt eller fysiskt misshandlar sin partner, oavsett kön, bör få hjälp och straff. Att det blir mer och mer fokus på våld inom samkönade relationer bevisar ytterligare att våld inom förhållanden inte är bundet till ett av könen, så jag tror inte att vi har olika åsikt i det fallet.

      Jag tycker helt klart att den norska modellen verkar vettig och sund, och något vi i Sverige bör ta efter.

      Tack för nyanseringen och klargörandet av tidigare inlägg.

  2. Förlåt förresten. Han heter Pär Ström. Inte Per Ström. My wrong. Det är inte en förminskande härskarteknik eller mansförtryck bakom. Jag visste inte att han stavade sitt förnamn med Ä. Slarvigt av mig.

    Och också ofint av mig att utgå ifrån att morrhugg inte är PS själv, men han har ju både blogg, böcker, föreläsningar och Tv att orera i så han behöver väl inte debattera anonymt i kommentarsfältet i en oanselig blogg som min.

    För övrigt gillar jag tomtar. Mest trädgårdstomtar dock. I detta fall menar jag nån som verkar pyssla mest i sin egen tomteverkstad. Se vidare folkmun.se för förklaring av begreppet. Jag tycker att ”tomte” är rätt snällt för att beskriva en meningsmotståndare. Men vem vet, jag kanske åker på en käftsmäll från nån man på grund av det. Det är ju en naturlig och förståelig reaktion på kvinnlig provokation har jag förstått….

  3. morrhugg skriver:

    Det är lite skrämmande att så fort man är ute efter äkta jämställdhet, dvs könens lika behandling.. så spottar man på de som påvisar hur ett kön faktiskt diskrimineras. Till och med i lagen diskrimeras män, men.. inte kvinnor. Sen har du mage att säga att de som påpekar detta är tomtar?

    • Jag håller inte med om din utgångspunkt – att män diskrimineras mer än kvinnor. Om du läst min text ordentligt framgår det att jag är för jämställdhet mellan könen och att jag inte tror att den uppstår genom att man hävdar att män förtrycks och att kvinnor/feminister har det som mål.

      Om man inte kan enas om hur världen faktiskt ser ut är det svårt att föra nån vettig diskussion. Din kommentar lämnar inte nån öppning för en sån heller eftersom du utan fakta eller argument påstår saker som du kan läsa i min text att jag inte håller med om (och varför).

      Du får gärna vara ett fan av Per Ström och dela hans åsikter. I min värld är man då en tomte ja. Kul att du uppfattat nåt av det jag skrev korrekt. Nåt spottande förekommer inte i min text, och jag har ”mage” att ha mina åsikter i min blogg. Jag utgår från att du sprider dina bland dina gelikar. Lycka till med det!

  4. morrhugg skriver:

    Det är ingen som försöker dissa kvinnor. Om det är så du läser det, så har du missförstått.

    Hela poängen är att feminismen förminskar mäns lidande, mäns uppoffringar, mäns insatser i samhället. Det finns en lag som säger att det är olagligt att könsstympa en kvinna, men det är helt ok att könsstympa en man. Om man är för jämställdhet, varför i h-vete är inte detta en viktig punkt?

    Om vi går över till våldsbrott så är det circa tre gånger fler män som råkar illa ut, men den biten fokuserar man inte på alls. Det man tittar på är våldtäkter och våld i hemmet. Vad man inte pratar om när det gäller våld i hemmen är att det verkar inte vara som det målas upp i media. Ungefär hälften av alla relationer som innehåller någon form av våld, så är det den ena parten som slår. I andra hälften så är det båda parter. Här kommer det som fick mig att blinka till. I den grupp
    där bara en part brukar våld, så står kvinnorna för 70% av de som slår.

    För att klargöra – det är inte EN vetenskaplig studie som visar detta. Det är hundratals, där nästan en kvarts miljon personer i våldsrelationer ingår.

    I den andra hälften så kom studien fram till att det ofta är kvinnor som initierar, samt upprepar våld under en längre period, och tar med sig beteendet till nästa relation. För män står lejonparten av personer som mycket sällan slår, och när de gör det blir det till lite av en isolerad händelse som sällan eller aldrig upprepas.

    En hypotes här kan ju vara att män utstår våld (i mindre eller större mängder) under en viss tid, tills han får nog och slår tillbaka. Det är bara en hypotes, men den låter inte helt orimlig.

    Detta är dock inget man pratar om alls i media. Så, om feminismen nu var ute efter jämställdhet, borde inte både mansjourer och kvinnojourer få statligt bidrag? Hur kommer det sig att kvinnojourer fick 800 miljoner kronor i stöd när mansjourer inte fick en krona? Strider feminismen för att ändra på detta?

    Dunedin Multidisciplinary Health and Development Study (Nya Zealand).
    http://mensnewsdaily.com/2009/07/31/…ic-violence-2/
    National Family Violence Study (USA). Murray A Straus, Richard Gelles, Suzanne K Steinmetz (1976 och 1986).
    Are Men and Women Equally Violent? (Australien). Bruce Headey, Dorothy Scott, David de Vaus (1999).
    http://www.sweden.gov.se/sb/d/11281/a/118412

    • Såg att du skrivet ett inlägg till som inte godkänts, så ok jag ska bemöta ”dina argument”.

      1. Du säger att Per Ström-falangen inte ”dissar” kvinnor eller feminism eller försöker peka ut kvinnor som det förtryckande och onda könet? Se länken till debattprogrammet i mitt inlägg, läs Per Ströms blogg, läs Daddys blogg och läs ditt eget inlägg igen. Förklara för mig på vilket sätt man ”missförstår” om man gör den tolkningen.

      2. Feminismen förminskar inte mäns lidande, den kämpar för jämställdhet utifrån premissen att kvinnor historiskt sett har varit den förtryckta gruppen. Genom att stärka både mäns och kvinnors rättigheter och skyldigheter i samhället når man närmare det målet. Att kämpa för en sak är inte samma sak som att kämpa mot en annan. Om jag är med i Djurens rätt betyder det ju inte att jag samtidigt skiter i ”människornas rätt”. Jag vet inte vilken feminism du tolkar ut detta ifrån, men det är i alla fall inte åsikter som tillhör majoritetsgruppen av feminister.

      3. Män är i väldigt många fall (inte alltid) fysiskt överlägsna kvinnor därför är deras våld mot kvinnor allvarligare och får allvarligare konsekvenser. Siffrorna talar sitt tydliga språk – män som svårt skadar eller dödar kvinnor de har eller haft ett förhållande med är astronomiskt mycket större än det motsatta. Kolla BRÅ:s siffror om du nu anser att medierna ingår i en feministisk konspiration. Att kvinnor är oantastliga, aldrig utövar fysiskt eller psykiskt våld mot män eller andra kvinnor tror jag ingen hävdat, allra minst jag. Kvinnor begår brott och utsätts för brott. Män begår brott och utsätts för brott. Dock utsätts de flesta män av våld från andra män. Vilket också är en fråga som kriminologin och rättsväsendet fokuserar nästan alla sina insatser på. Hävdar du att mäns våld mot kvinnor får mer polisiär uppmärksamhet än mäns våld mot män? I så fall är du en tomte!
      I de fall män våldtas sker det oftast av andra män. Mäns våld – mot andra män och kvinnor är ett större och mer vanligt förekommande samhällsproblem än kvinnors våld mot män och andra kvinnor. Det betyder INTE att det inte är ett problem, ska förringas eller ska förnekas. Vem anser det? På vilket sätt är det feminismens huvuduppgift att fokusera på den frågan? På vilket sätt betyder feminismens engagemang i frågan om mäns våld mot kvinnor att de förnekar kvinnors våld mot män eller anser att det är ok eller rätt? Du gör en logisk vurpa här. Du utgår ifrån att feminismen i likhet med din åsiktsriktning anser att känslan av förtryck mot det egna könet ger rätt att förtrycka det andra. Feminismens grundpremiss är alla människors lika rättighet med utgångspunkten att det betyder att kvinnors rätt en lång tid åsidosatts och måste ”uppgraderas” så att könen blir jämlika. Det är vad feminismen fokuserar på. Jag tycker förvisso att det vore fint om vi kallade det humanism och hade en gemensam agenda för människors rätt, oavsett kön. Men att klaga på att feminismen i första hand fokuserar på kvinnans rätt och inte mannens blir ju bara ännu ett bevis på varför feminismen behövs. Men jag tror inte du förstår ironin i den meningen….

      4. Att mäns våld mot kvinnor som regel är tillfälliga, enstaka händelser och beror på att kvinnan själv provocerat fram våldet genom systematisk psykiskt eller fysiskt våld och att du dessutom framställer det som en naturlig och begriplig reaktion för en man att ”försvara” sig genom våld får mig att bara gapa. Jag tror vilken kriminolog som helst skulle avfärda både den teorin och vilka ”fakta” du än anser dig ha. Men de kanske också är del av den feministiska konspirationen? Varifrån har du hämtat siffran att i de förhållande där bara en part brukar våld så är det i 70% kvinnor? Jag har aldrig hört den siffran förut, och jag har ändå pluggat kriminologi och läst en hel del material om våld i förhållanden.

      5. Media är inte kontrollerat av ”feminister” eller kvinnor. De flesta ägare och höga chefer inom mediebolagen är män. Om du menar att ”man inte pratar om det i media” på grund av nåt slags medveten sanningsförtigande så är det väl samma premisser för vilken nyhetsvärdering som helst. Nyheter om våld inom förhållande rapporteras oerhört lite om i media i jämförelse med hur vanligt det är. Och när det rapporteras om våld i ett förhållande är det i princip alltid för att det är dödligt våld inblandat. I merparten av dessa fall är det kvinnor som är offer och män gärningsmän. I de fall där kvinnor dödat män skrivs det förmodligen ännu mer om det eftersom det är ovanligt. Eller menar du debatten i media? Där är det ännu enklare. Människor som fokuserar på fakta som majoriteten anser som relevant och riktigt, balanserat och trovärdigt får mer utrymme. Det innebär att färre personer som anser att förintelsen inte ägde rum får komma till tals än de som anser att det är historiska fakta. Dra dina egna slutsatser av det…

      6. Jag tycker att mansjourer ska få minst lika mycket bidrag som kvinnojourer. Helst mer. Män behöver verkligen egna forum för att bearbeta mansrollen, relationsproblem och få stöd i exempelvis vårdnadstvister (jag har sett exempel på många män som mår väldigt dåligt och vänder sitt agg mot samhälle och kvinnor just på grund av att de anser sig förfördelade i vårdnadstvister). Jag har uppfattat det som att män i många fall inte anser att de har problem utan väljer att inte söka sig till såna organisationer frivilligt. Därav att både struktur, frivilliga ideella krafter och underlag för dessa organisationer inte är lika utbyggda som kvinnojourer. (Det finns fler anledningar, men de är ganska uppenbara – kvinnor flyr ofta ur förhållandet i rädsla för våld och mer resurser behövs för att ordna boende och liknande, ofta ocksp för barnen). Bidrag till olika organisationer är för övrigt politiska beslut, jag förstår inte riktigt varför det är feminismens ansvar, skuld eller uppgift att i förstahand slåss för mansjourer. Även om jag vet att det också finns på många feministers agenda. Varför slåss inte du och Per Ström för mer bidrag till mansjournerna istället för att försöka uppmåla kvinnor som mansförtryckare och mansmisshandlare? Hur hjälper ni dessa stackars män som är offer för kvinnligt våld? Genom att bedriva en så oseriös debatt att nästan ingen tar er på allvar? Jag tycker ni gör män en riktig otjänst. Det finns nog med relevanta och viktiga frågor att agera i kring mäns villkor i samhället och den moderna mans- och papparollen. Varför inte fokusera på det istället för att ägna sig åt misogyn propaganda!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s